Multisport SM 2013

Klockan är ca 02.00 på 1420m höjd och vi går kraftigt framåtböjda i 20 s/m vind runt, runt och letar efter kontroll 6:3 när jag bestämmer mig för att detta blir min sista multisporttävling någonsin. Är blöt in på skinnet och har noll känsel i mina fingrar sedan timmar. Vi hittar kontrollen till slut och kommer så småningom ner till Ljungdalen, samtidigt som solen bryter igenom det uppsprickande molntäcket och jag har självklart glömt mitt löfte…

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Drygt 30 timmar tidigare hade jag vaknat av ett dån utanför vår lägenhet och suckat över vad jag trodde var ett skyfall modell större. Till min stora förvåning föll inte en droppe utanför fönstret utan det var vinden som skulle hålla oss sällskap under hela tävlingen som hade anlänt.

10.00 gick starten för årets SM med två korta sträckor runt i Ljungdalen med bl.a madrasspaddling och bike & run. Vi låg en bit bak under den trånga prologen men gjorde ett bra vägval på den första MTB sträckan upp till ytterligare en madrasspaddling, denna gång i en fjällsjö. Här missade jag att ta med kartan från cykeln men det löste sig då vi hade flera mixlag runt om kring oss. Vi tappade några lag på den efterföljande tekniska cyklingen tillbaka till Ljungdalen via en flying-fox över ett vattenfall.

DSC_0391

Nästa sträcka var en 38 km MTB cykling via Flatruet ned till paddlingen på Storsjön. Mina cykelben hade en dålig dag upp till Flatruet och Ilona fick agera hare under klättringen. Vi hade sedan problem att hitta den led som tog oss ned mot sjön och tillsammans med 3-4 andra lag förlorade vi ca 20 min här. Vi tappade ytterligare något lag på utförskörningen och låg nu ensamma in till TA1 och paddlingen.

Efter en snabb växling rundade vi den första udden och träffades av motvinden rakt i nyllet! Bitvis kändes det som vi inte rörde oss en meter oavsett hur mycket vi tog i. Första delen av den 30 km långa sträckan gick via ett slingrande deltasystem i motvind och motströms vatten, samt i en slingrade smal å. Det var först när vi kom ut på Storsjön som äventyret började på allvar. Vi skulle först ner i den södra änden av sjön med välkommen medvind i ryggen. Efter halva sjön börjande vågorna bli allt högre och vi fick uppleva vågsurfing med en Acron… inget att rekommendera i 8 gradigt vatten. Inga bad för oss men drivor av övergivna kajaker längsmed sjökanten vittnade om tuffa förhållanden. När vi tagit sista kontrollen i södra änden var det ”bara” att paddla tillbaka i motvinden. Efter någon km i rak motvind och 2 m vågor och vi började känna oss ganska små på sjön. Efter två piruetter för att undvika att gå runt hade vi ett samtal med säkerhetsbåten, om huruvida det var möjligt att korsa sjön på ett säkert sätt, fick vi besked att paddlingen var avbruten och vi skulle paddla tillbaka 700 m till en vik och vänta på skjuts till TA1. Vi började springa och mötte vår skjuts efter ca 30 min. Ytterligare lag skulle med så det dröjde ca 75 min innan vi var tillbaka vid TA1 och kunde fortsätta tävlingen. Tyvärr fick vi efter målgång beskedet att även vi klassades som short course och kunde nu inte placera oss före lag som hade genomfört hela paddlingen.

2013-07-23 22.57.32

En snabb 10 km cykling till TA2 och lite välbehövlig mat och torra kläder började vi den 38 km långa trekkingen tillsammans med en extra lagmedlem från Kolmården vars partner fick avbryta pga sjukdom. Uppe på första 1400 m toppen kom vi ihop med ytterligare ett Kolmården herrlag som vi slog följe med under resten av sträckan. Efter att ha haft det ganska varmt och behagligt i lä, hamnade vi nu i direkt motvind med byar upp till 25 s/m . Sikten pendlade mellan 20-100 m och uppe på topp nr två kom även regnet som fullbordade misären. Efter någon timme i vind, regn och kyla frös jag så att jag skakade och hade svårt att äta och dricka ordentligt. Många negativa tankar for genom hjärnan innan vi i otroligt hård vind hittade den sista toppen och började ta oss ned emot Ljungdalen. Vår plan för denna sträcka var 7,5 – 9 timmar men den tog oss drygt 12,5 timmar att genomföra. Sista biten ner i slalombacken tittade solen fram och jag var varm igen efter 10 timmars konstant skakande.  Vi hade diskuterat vilka avkortningsmöjligheter som var möjliga och för oss blev det att hoppa direkt till den korta, sista 2,5 km löpning/paddel sträckan innan vi kunde passera mållinjen ca 13.00.

Detta var ibland det tuffaste jag någonsin har gjort på en tävling, mycket på grund av vädret. Men samtidigt en otrolig upplevelse som man nog bara kan få genom att tävla i riktig fjällmiljö.

 

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s